söndag 30 januari 2011

Jussi Björling

Hade blivit 100 idag. Jag är inget stort fan av honom, men jag fann ro på strandpromenaden vid Vättern i början av januari då jag hade O helga natt i lurarna. Det var en man i Hökarängen som fick mig att få upp ögonen för Jussi. Jag klev åt sidan, eller släppte på bevakningen, runt jul, då jag hade ledigt och ganska fett med pengar, och gick till ett lokalt sunkhak. Man beträder det lite på egen risk. Det har hänt en massa skit där. Man tror inte sina ögon så högt i tak det är och vilken toleransnivå! Har man tur är det trevligt, nån tar fram gitarren och spelar Cornelis eller annat och man kan falla in i stämsång. Har man otur får nån en snedtändning eller blir paranoid på någon, kanske på en själv. Eller så är det fullständig stiltje. Jag skulle aldrig välja att ta någon vän med mig dit för ett kvällsmål. Inte ens för att bara hämta mat därinne. Men jag har funnit vänner där, blandannat denne trevlige bankdirektör och hans vän samt en annan man som älskar AIK. Jag gjorde den heroiska insatsen att gå och köpa en pace toapapper åt dessa män och så tog vi en taxi till den ena av dem. han bodde mkt fint, hade fina möbler och välstädat. Och Jussi i högtalarna. O helga natt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar